Var är den politiska antirasismens strategier?

Antirasistisk paneldebatt, ABF Stockholm.

Antirasistisk paneldebatt, ABF Stockholm.

ABF-huset och Vänsterpartiet Storstockholms antirasistiska utskott anordnade igår en paneldebatt om antirasistiska strategier. Samtliga partier utom SD var på plats och moderatorn Tanvir Mansur gjorde en strålande insats med att hålla debatten konkret och tidseffektiv. Den politiska pajkastningen lyste tack och lov med sin frånvaro, och istället stod Christina Höj Larsen (V), Lawen Redar (S), Hanif Bali (M), Maria Ferm (MP), Nina Wahlin (C), Joar Forssell (FP) och Caroline Szyber (KD) stadiga i sina egna ståndpunkter samtidigt som de förde en saklig debatt i frågor där de tyckte olika.

Den viktigaste poängen under kvällen stod Maria Ferm och Christina Höj Larsen för. Maria Ferm menade att vi aldrig ska acceptera/luras in i rasisters/SD:s främlingsfientliga problemformuleringar och världsbild. Istället kan till exempel mänskliga rättigheter vara en utgångspunkt när vi diskuterar frågeställningar som har med migration att göra. Christina Höj Larsen påminde apropå tiggeridebatten att vi måste börja prata om fattigdom istället. Varför har vi den? Vad gör vi åt den? Ofta flyttar SD debattramen till sin egen agendas arena och de andra partierna följer efter istället för att presentera lösningar och praktisk politik.

Det jag bär med mig är att det räcker inte med fina ord om visioner om ett antirasistiskt och jämställt samhälle, det vill de flesta ha. Däremot behövs praktiska förslag från samtliga partier på en politik som arbetar för det.

Annonser

Fel fokus på rasismdebatten

Läser idag, den 28/8, Judith Kiros artikel på DN Kultur om högerns ovilja att ta ansvar för rasismdebatten. Jag tänker att hon sätter fingret på ett fenomen som ofta uppstår i den offentliga debatten. Fel fokus på fel saker. Hon skriver:

”Tänk på reaktionerna på Athena Farrokhzads sommarprat. I nittio minuter lyssnade vi på berättelser om strukturell rasism, om kapitalismens våld, om bombningarna i Gaza, om migration och de döda kropparna vid Europas gränser – och den efterföljande diskussionen, från borgerligt håll, handlade om Ebba Gröns ”Beväpna Er”.

Kanske vore det värt att lyssna en gång till på sommarpratet, ta för all del bort musiken, om den nu grumlar sinnet så mycket. För Athena Farrokhzads politiska, poetiska ord är värda att bemötas med relevant respons.