Det finns en särskild plats i himlen för kvinnor som stöttar varandra

I dag var jag på möte för att diskutera samarbete med en 23-årig kvinnlig social entreprenör. En riktig doer. En stark, smart och målinriktad kvinna som berättade att hon sökt om stöd för sin verksamhetsidé från Reach for Change men inte nått ända fram.

Besviken, men inte nedslagen, får hon kontakt med en väletablerad kvinnlig VD för ett framgångsrikt företag, som säger att hon går in och hjälper till om de gör företaget till ett aktiebolag.

Jag vet med 100% säkerhet att det kommer gå strålande för min nya 23-åriga samarbetspartner. Inte bara för att hon har passion, kompetens och ett driv som bygger på att hon vet precis vad hon gör och varför. Utan också för att hon får stöd.

För ensam är inte stark. De kvinnor som vet måste berätta för dem som ännu inte vet. De kvinnor som har tillträde till maktens rum måste öppna dörrar åt de andra som fortfarande står utanför. Och Madeleine Albrights ord ”Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra” måste börja bytas ut till den stöttande parollen ”Det finns en särskild plats i himlen för kvinnor som stöttar varandra”.

Var är den politiska antirasismens strategier?

Antirasistisk paneldebatt, ABF Stockholm.

Antirasistisk paneldebatt, ABF Stockholm.

ABF-huset och Vänsterpartiet Storstockholms antirasistiska utskott anordnade igår en paneldebatt om antirasistiska strategier. Samtliga partier utom SD var på plats och moderatorn Tanvir Mansur gjorde en strålande insats med att hålla debatten konkret och tidseffektiv. Den politiska pajkastningen lyste tack och lov med sin frånvaro, och istället stod Christina Höj Larsen (V), Lawen Redar (S), Hanif Bali (M), Maria Ferm (MP), Nina Wahlin (C), Joar Forssell (FP) och Caroline Szyber (KD) stadiga i sina egna ståndpunkter samtidigt som de förde en saklig debatt i frågor där de tyckte olika.

Den viktigaste poängen under kvällen stod Maria Ferm och Christina Höj Larsen för. Maria Ferm menade att vi aldrig ska acceptera/luras in i rasisters/SD:s främlingsfientliga problemformuleringar och världsbild. Istället kan till exempel mänskliga rättigheter vara en utgångspunkt när vi diskuterar frågeställningar som har med migration att göra. Christina Höj Larsen påminde apropå tiggeridebatten att vi måste börja prata om fattigdom istället. Varför har vi den? Vad gör vi åt den? Ofta flyttar SD debattramen till sin egen agendas arena och de andra partierna följer efter istället för att presentera lösningar och praktisk politik.

Det jag bär med mig är att det räcker inte med fina ord om visioner om ett antirasistiskt och jämställt samhälle, det vill de flesta ha. Däremot behövs praktiska förslag från samtliga partier på en politik som arbetar för det.